Vad är tillitsbaserad ledning och styrning?

Tillitsbaserad ledning och styrning (TSL) är ett begrepp som staten använder sig av.

Det är inte en enskild metod eller en specifik organisationsteori utan snarare en samling av metoder – ett ramverk för statens överordnade värderingar, ett förhållningssätt, med syftet att öka kvaliteten i offentligt finansierade tjänster.

Bakgrunden är att regeringen 2016 inrättade Tillitsdelegationen (nedlagd 2020), som fick till uppdrag att genomföra projekt som främjade idé- och verksamhetsutveckling inom kommunal verksamhet, samt projekt som skulle omfatta hela kedjan från den nationella nivån till genomförandet i kommuner och landsting.  

Lätt förklarat kan man säga att syftet var att gå ifrån detaljstyrning till en mer tillitsbaserad styrning.

Tillitsdelegationen arbetade utifrån 7 vägledande principer: Tillit, medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stöd, kunskap, öppenhet. Du kan läsa mer om det här: Tillitsdelegationen. Eller varför inte ladda ner och läsa hela forskningsanologin här: Styra och leda med tillit. Forskning och praktik, SOU 2018:38 (pdf 6 MB)

Tillitsbaserad ledning och styrning har fått en del kritik bl.a av professorerna Björn Brorström och Gustaf Kastberg Weichselberger som manar till försiktighet och menar på att ”Tillitsbaserad styrning kan mycket väl leda till kvalitetsbrister, försämrad styrning, större risktagande och sämre förmåga och kapacitet att möta utmaningar”   (Dagens Samhälle 16 augusti 2021)

Att vara medveten om alla perspektiv, fördelar och nackdelar med olika teorier, förhållingssätt och metoder som vi väljer att använda inom organisationsutveckling och att ständigt evaluera dessa är enligt Harning Respons en absolut nödvändighet för att kvalitetssäkra arbetet.